Svensk ordbok 2009, webbversion
verb höll hållit, pres. håller
håll·er1ofta med prep.på
ge (onormalt) stor längd
musikhan höll ut på sista tonenhålla ut (på ngt)sedan 17392(tappert) uthärda
psykol.de höll ut trots vidriga yttre omständigheter○spec.tappert kämpa vidare
håll ut en liten stund till ― vi är snart frammesedan 1535Subst.:vbid1-187208uthållande (till 1)