Svensk ordbok 2009, webbversion

hålla u´t verb höll hållit, pres. håller håll·er1ofta med prep.på ge (o­normalt) stor längd musikhan höll ut på sista tonenhålla ut (på ngt)sedan 17392(tappert) ut­härda psykol.de höll ut trots vidriga yttre om­ständigheter○spec.tappert kämpa vidare håll ut en liten stund till ― vi är snart frammesedan 1535Subst.:vbid1-187208uthållande (till 1)